Informationspåverkan

Inför valet hör jag allt oftare en växande oro över hur vi kan påverkas. Men kanske är den viktigare – och mer obekväma – frågan: Hur mycket är vi redan påverkade, utan att vi märker det?

Den nya rapporten från V-Dem Institute med statistik från för 2025 bekräftar något som jag länge påtalat och försökt förstå: demokratins globala tillbakagång. Den är här, den är pågående och den påverkar oss alla – också oss som under lång tid sett oss som skyddade av starka institutioner och stabila samhällssystem.

När Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson kramas på presskonferensen där Liberalerna öppnar för att Sverigedemokraterna ska ingå i en gemensam borgerlig regering är det inte bara ett spontant ögonblick. Det är också en bild som sänder en tydlig signal om att något i svensk politik håller på att normaliseras och etableras. Om du jobbade inom...

Vi pratar ofta om desinformation som något som ska få människor att göra saker — klicka, reagera, ta ställning. Men den mest långsiktiga och svårupptäckta påverkan handlar inte om att trigga handling, utan om att forma ett narrativ som gör att människor slutar prata.

I grunden är vi människor ganska förutsägbara. Vi vill bli lyssnade på. Vi vill att våra problem ska tas på allvar. Och vi vill känna att den oro vi bär faktiskt betyder något.

I den svenska migrationsdebatten diskuteras just nu var gränsen går mellan humanitära principer och strama regelverk. Men det här samtalet är också en del av en större trend vi ser i många demokratiska samhällen: hur invandringsfrågan blir ett kraftfullt verktyg i kampen om vilket slags politiskt styre ett land ska ha.

Den nya rapporten "Mediernas och myndigheternas motståndskraft – En kvalitativ intervjustudie om LVU‑kampanjen" ( Medieinstitutet Fojo) påminner oss om något avgörande: LVU‑kampanjen fick fäste eftersom misstro redan fanns i delar av samhället, och den utnyttjades systematiskt av yttre aktörer med egna intressen.

Å ena sidan en stark övertygelse om att samhällen fungerar bäst när de bygger på rättvisa, gemensamma regler och en rimlig fördelning av resurser. Å andra sidan en allt tydligare erfarenhet av hur både människor och organisationer – ibland även jag själv – tvingas agera strategiskt för att skydda det som står dem närmast.

Europa går in i 2026 med en politisk karta som snabbt förändras. I land efter land växer högernationalistiska och radikalnationalistiska partier – ofta till nivåer där de antingen sitter i regeringar, är största oppositionskraft eller leder opinionsmätningarna.

I en tid där information sprids snabbare än vi hinner bearbeta den blir förvanskningen av tidigare faktiska händelser ett allt viktigare verktyg för manipulativ informationspåverkan. Det handlar inte bara om att sprida felaktigheter i nuet, utan om att långsiktigt bygga upp alternativa berättelser om det förflutna. När historien flyttas, filtreras...