Två män på toppen av sin makt möts i Alaska – och världen håller andan.

När Vladimir Putin och Donald Trump i dag sitter vid samma bord för att tala om fred, är det inte bara två presidenter som möts. Det är två av vår tids mest skickliga maktspelare i Informationsmiljön. Två ledare vars politiska överlevnad och inflytande i hög grad formats – och möjliggjorts – av strategisk Informationspåverkan.

Vägen hit har sett olika ut, men mönstret är slående likt.

I Ryssland började det tidigt 2000-tal med att staten tog kontroll över tv-kanaler och press, samtidigt som oberoende röster tystades. Den offentliga debatten ströps gradvis och narrativet om ett starkt, belägrat Ryssland under Putins ledning växte fram. Oppositionen förklarades som utländska agenter, och misstron mot väst blev en bärande del av samhällsberättelsen.

I USA såg vi på 2010-talet hur sociala medier förändrade politiken. Algoritmer gynnade känslomässigt och polariserande innehåll. Desinformation och misstänkliggörande av etablerad media blev ett vapen – inte bara i händerna på ryska trollfabriker, utan också i Trumps egen kommunikation. Han gick förbi traditionella medier och talade direkt till miljoner följare, ofta i ett tonläge som förstärkte "vi mot dem"-känslan.

I båda fallen har Informationspåverkan inte bara varit ett stöd till annan politik – den har varit själva fundamentet för att vinna och behålla makt.

När de nu möts för att tala fred, möts också två helt olika politiska system men med en gemensam syn på hur man skapar och upprätthåller makt i ett informationslandskap där fakta är förhandlingsbara och känslor styr.

Kan en fred byggd på dessa villkor bli hållbar?

Oavsett svaret är mötet i Alaska en påminnelse om att vår tids geopolitiska realiteter formas lika mycket av berättelser som av vapen. Och att kampen om narrativet är lika avgörande som förhandlingen om själva avtalet.


Foto: urgente24.com