Just nu pågår flera stora konflikter och politiska kriser samtidigt i världen. Israel och Iran får stora rubriker. Händelserna i USA rapporteras ibland. Gaza lite mindre denna vecka och Ukraina har fått stryka på foten i medias bevakning.
Det är lätt att känna sig överväldigad – men det går också att se ett mönster.
Min känsla är att vissa aktörer passar på. De gömmer sig bakom varandra, flyttar fram sina positioner och utnyttjar det globala kaoset till sin fördel.
Planer som legat i byrålådor i åratal blir plötsligt verklighet.
Det här är inte en slump. Det är ett exempel på informationspåverkan – ett sätt att påverka vad vi ser som viktigt, brådskande eller sant.
När många allvarliga händelser sker samtidigt uppstår ett slags informationsbrus. Då är det lätt att tappa överblicken. Vår uppmärksamhet blir en tillgång som olika aktörer slåss om. Genom att förstärka vissa berättelser och tona ner andra manipuleras vår världsbild steg för steg.
• 𝗩𝗼𝗹𝘆𝗺 𝗲𝗿𝘀𝗮̈𝘁𝘁𝗲𝗿 𝗿𝗲𝗹𝗲𝘃𝗮𝗻𝘀. Vi får inte luras att tro att mängden information om en fråga är detsamma som dess betydelse. Det är inte det vi hör mest om som nödvändigtvis är viktigast.
• 𝗙𝗼̈𝗿𝘁𝗿𝗼𝗲𝗻𝗱𝗲 𝗯𝗹𝗶𝗿 𝗲𝗻 𝗳𝗮̈𝗹𝗹𝗮. Vi måste vara extra vaksamma när vi känner att vi "håller på" någon part i en konflikt. Det gör oss mer benägna att okritiskt acceptera deras version av verkligheten – även när den är ofullständig eller vinklad.
• 𝗧𝗶𝗺𝗶𝗻𝗴 𝗮̈𝗿 𝗮𝗹𝗹𝘁. Vissa aktörer väntar på exakt rätt ögonblick för att agera – mitt i en annan kris, när världen tittar åt ett annat håll.
Att förstå informationsmiljön är inte bara en fråga för underrättelsetjänster och analytiker. Det angår oss alla – särskilt i tider av kris, oro och snabba beslut.
Frågor jag brukar ställa mig för att förstå:
– Vem tjänar på att en viss fråga får all uppmärksamhet – eller tystas ner?
– Vems perspektiv saknas i flödet?
– Vad är det vi 𝘪𝘯𝘵𝘦 pratar om just nu?
Vi måste orka hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Att stå upp för sanning och transparens kräver att vi granskar både våra fiender – och våra vänner.