Informationspåverkan handlar inte bara om vad som sägs – utan lika mycket om vad som 𝘪𝘯𝘵𝘦 sägs.

Just nu funderar jag en del på varför 𝗘𝗹𝗼𝗻 𝗠𝘂𝘀𝗸 så hastigt försvann från President Trumps sida i rampljuset. Jag tänker också på hur snabbt det blir tyst i svensk media om personer med höga befattningar inom 𝗽𝗼𝗹𝗶𝘁𝗶𝘀𝗸𝗮 𝗮̊𝘁𝗮𝗴𝗮𝗻𝗱𝗲𝗻, så fort de lämnat sina poster.

För att inte tala om hur olycksbådande tyst det blir när 𝗼𝗳𝗳𝗲𝗻𝘁𝗹𝗶𝗴 𝘀𝗲𝗸𝘁𝗼𝗿 har låtit sig luras av ett privat företag att köpa tjänster som visar sig vara rent farliga för brukarna. Ja, jag tänker på VGR och Millenium eller på KI och BCG.

Att utelämna eller undanhålla information kan vara en medveten, och mycket effektiv, 𝘀𝘁𝗿𝗮𝘁𝗲𝗴𝗶 𝗳𝗼̈𝗿 𝗮𝘁𝘁 𝗽𝗮̊𝘃𝗲𝗿𝗸𝗮 𝗺𝗮̈𝗻𝗻𝗶𝘀𝗸𝗼𝗿𝘀 𝘂𝗽𝗽𝗳𝗮𝘁𝘁𝗻𝗶𝗻𝗴𝗮𝗿, förtroende och beslut. Men det kan också vara 𝗿𝗶𝘀𝗸𝗳𝘆𝗹𝗹𝘁. Här är fem sätt hur:

• 𝗦𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗲𝗻 𝘀𝗻𝗲𝗱𝘃𝗿𝗶𝗱𝗲𝗻 𝘃𝗲𝗿𝗸𝗹𝗶𝗴𝗵𝗲𝘁𝘀𝗯𝗶𝗹𝗱 Genom att utelämna vissa fakta kan en aktör styra tolkningen av en situation, och därmed påverka hur den uppfattas av allmänheten eller beslutsfattare.

• 𝗕𝘆𝗴𝗴𝗮 𝗲𝗹𝗹𝗲𝗿 𝘂𝗻𝗱𝗲𝗿𝗺𝗶𝗻𝗲𝗿𝗮 𝗳𝗼̈𝗿𝘁𝗿𝗼𝗲𝗻𝗱𝗲 Undanhållen information kan förstärka bilden av någon som trovärdig – eller väcka misstankar om att någon försöker dölja något.

• 𝗦𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗼𝘀𝗮̈𝗸𝗲𝗿𝗵𝗲𝘁 𝗼𝗰𝗵 𝗼𝗿𝗼 När viktig information saknas ökar risken för misstänksamhet, ryktesspridning och spekulationer, vilket kan splittra samhället eller underminera tilliten till institutioner.

• 𝗙𝗼̈𝗿𝗱𝗿𝗼̈𝗷𝗮 𝗿𝗲𝗮𝗸𝘁𝗶𝗼𝗻𝗲𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝗯𝗲𝘀𝗹𝘂𝘁 Genom att hålla tillbaka information kan man försvåra för andra att agera i tid, eller hindra dem från att fatta välinformerade beslut.

• 𝗦𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻𝘀𝘃𝗮𝗸𝘂𝘂𝗺 När trovärdig information inte är tillgänglig fylls tomrummet lätt av desinformation, propaganda eller rykten – särskilt i snabbrörliga informationsmiljöer.

Att förstå hur även 𝘵𝘺𝘴𝘵𝘯𝘢𝘥 kan vara en aktiv påverkansmetod är avgörande för alla som arbetar med kommunikation, krisberedskap och samhällsskydd.

Foto: AP Photo/Stephanie Scarbrough