9 maj – Minnesdag, maktdemonstration och militär signalpolitik

09.05.2025

I dag är det 9 maj – 𝘚𝘦𝘨𝘳𝘦𝘯𝘴 𝘥𝘢𝘨 – dagen då Ryssland firar Sovjetunionens seger över Nazityskland 1945. Det är den kanske mest laddade högtiden i den ryska kalendern. För Kreml är det ett tillfälle att visa upp nationell enhet, militär styrka och ett historiskt självförtroende.
Men det är också ett tydligt exempel på hur historia kan bli politik – och politik kan bli propaganda. 

𝗦𝗼𝘃𝗷𝗲𝘁𝘂𝗻𝗶𝗼𝗻𝗲𝗻 𝗳𝗼̈𝗿𝗹𝗼𝗿𝗮𝗱𝗲 𝘂𝗽𝗽𝘀𝗸𝗮𝘁𝘁𝗻𝗶𝗻𝗴𝘀𝘃𝗶𝘀 𝟴,𝟱 𝗺𝗶𝗹𝗷𝗼𝗻𝗲𝗿 𝘀𝗼𝗹𝗱𝗮𝘁𝗲𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝟭𝟴 𝗺𝗶𝗹𝗷𝗼𝗻𝗲𝗿 𝗰𝗶𝘃𝗶𝗹𝗮 𝗺𝗮̈𝗻𝗻𝗶𝘀𝗸𝗼𝗿 𝘂𝗻𝗱𝗲𝗿 𝗮𝗻𝗱𝗿𝗮 𝘃𝗮̈𝗿𝗹𝗱𝘀𝗸𝗿𝗶𝗴𝗲𝘁. Det är en verklighet som präglat generationer. Men Rysslands officiella berättelse om kriget – "Det stora fosterländska kriget" – har formats till en berättelse där Sovjet, och nu Ryssland, inte bara besegrade nazismen, utan också står som världens främsta försvarare mot ondska och förfall.

𝗜 𝗿𝘆𝘀𝗸 𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻𝘀𝗽𝗮̊𝘃𝗲𝗿𝗸𝗮𝗻 𝗮𝗻𝘃𝗮̈𝗻𝗱𝘀 𝗱𝗲𝗻𝗻𝗮 𝗱𝗮𝗴 𝗳𝗼̈𝗿 𝗮𝘁𝘁 𝗳𝗼̈𝗿𝘀𝘁𝗮̈𝗿𝗸𝗮 𝗲𝘁𝘁 𝗻𝘂𝘁𝗶𝗱𝗮 𝗻𝗮𝗿𝗿𝗮𝘁𝗶𝘃: 𝗮𝘁𝘁 𝗥𝘆𝘀𝘀𝗹𝗮𝗻𝗱 𝗮̊𝘁𝗲𝗿𝗶𝗴𝗲𝗻 𝘀𝘁𝗮̊𝗿 𝗶 𝗲𝗻 𝗸𝗮𝗺𝗽 𝗺𝗼𝘁 𝗲𝘁𝘁 𝗳𝗼̈𝗿𝗳𝗮𝗹𝗹𝗲𝘁, 𝗱𝗲𝗸𝗮𝗱𝗲𝗻𝘁 𝘃𝗮̈𝘀𝘁. Västvärldens försvar för mänskliga rättigheter, fri press, könsidentitet och demokratiska värden framställs som moraliskt förfall – något som Ryssland i propagandan likställer med nazismens hot mot civilisationen. Detta är en medveten retorisk strategi för att legitimera kriget mot Ukraina, polarisera väst och stärka den egna befolkningens stöd.

𝘚𝘦𝘨𝘦𝘳𝘯𝘴 𝘥𝘢𝘨 𝘢𝘯𝘷𝘢̈𝘯𝘥𝘴 𝘧𝘰̈𝘳 𝘢𝘵𝘵 𝘱𝘢̊𝘮𝘪𝘯𝘯𝘢 𝘳𝘺𝘴𝘴𝘢𝘳 – 𝘰𝘤𝘩 𝘴𝘪𝘨𝘯𝘢𝘭𝘦𝘳𝘢 𝘵𝘪𝘭𝘭 𝘰𝘮𝘷𝘢̈𝘳𝘭𝘥𝘦𝘯 – 𝘢𝘵𝘵 𝘙𝘺𝘴𝘴𝘭𝘢𝘯𝘥 𝘢̈𝘳 𝘦𝘯 𝘮𝘰𝘵𝘬𝘳𝘢𝘧𝘵 𝘮𝘰𝘵 𝘥𝘦𝘵 "𝘰𝘯𝘥𝘢" 𝘝𝘢̈𝘴𝘵, 𝘥𝘢̊ 𝘴𝘰𝘮 𝘯𝘶. Det är en bild som passar väl in i dagens krigspropaganda där begrepp som "denazifiering" och "moralisk kamp" återupprepas, trots att det saknar verklighetsförankring.

För oss som arbetar med säkerhetspolitik, internationella relationer, informationspåverkan eller strategisk kommunikation är detta inte bara historia – det är samtid.

Att förstå hur Ryssland använder sitt förflutna för att rättfärdiga sin framtid är avgörande. 𝘚𝘦𝘨𝘳𝘦𝘯𝘴 𝘥𝘢𝘨 𝘢̈𝘳 𝘦𝘯 𝘴𝘱𝘦𝘨𝘦𝘭 𝘢𝘷 𝘦𝘵𝘵 𝘭𝘢𝘯𝘥 𝘴𝘰𝘮 𝘣𝘺𝘨𝘨𝘦𝘳 𝘪𝘥𝘦𝘯𝘵𝘪𝘵𝘦𝘵 𝘱𝘢̊ 𝘩𝘪𝘴𝘵𝘰𝘳𝘪𝘴𝘬 𝘴𝘦𝘨𝘦𝘳 – 𝘰𝘤𝘩 𝘴𝘢𝘮𝘵𝘪𝘥𝘪𝘨𝘵 𝘢𝘯𝘷𝘢̈𝘯𝘥𝘦𝘳 𝘥𝘦𝘯 𝘧𝘰̈𝘳 𝘢𝘵𝘵 𝘭𝘦𝘨𝘪𝘵𝘪𝘮𝘦𝘳𝘢 𝘬𝘳𝘪𝘨 𝘰𝘤𝘩 𝘴𝘱𝘭𝘪𝘵𝘵𝘳𝘪𝘯𝘨 𝘪 𝘷𝘢̊𝘳 𝘵𝘪𝘥.