När tron blir ett vapen: religionens roll i informationspåverkan

I tider av oro söker människor svar – ofta i det som ger existentiell trygghet. Det vet också de aktörer som vill påverka våra tankar, vår tillit och våra beslut. Religion används ofta som ett verktyg i informationspåverkan – nationellt och internationellt.

I Iran legitimeras både inrikes förtryck och utrikespolitiska ambitioner genom tolkningar av islamisk teologi. I Ryssland används den ortodoxa kyrkan för att stärka bilden av ett "moraliskt försvar" mot väst – där tradition, tro och nationalism vävs ihop till ett effektivt kommunikationspaket. (Läs tex en ny rapport från FOI). I Indien ser vi hur hinduisk nationalism utnyttjas för att skapa en djup polarisering mellan religiösa grupper.

Donald Trump har under sin politiska karriär konsekvent använt kristna värderingar – eller snarare ett urval av symboler, språk och teman från den kristna kulturen – som ett strategiskt verktyg i sin propaganda och sitt påverkansarbete. Han använder ofta kristendomens kulturella och emotionella kraft för att bygga lojalitet, skapa identitet och mobilisera väljare. I vissa mer extrema kretsar ses Trump som en ogudaktig man som trots det ska bana väg för en ny gudomlig ordning, 𝘶𝘵𝘷𝘢𝘭𝘥 𝘢𝘷 𝘎𝘶𝘥 för att rädda USA. Detta skapar en nästintill religiös lojalitet, där kritik mot Trump kan uppfattas som att man kritiserar Guds vilja.

Religiösa ledare kan vara nyckelpersoner i informationspåverkan. När de sprider narrativ, oavsett om de bygger på fakta eller myt, får det konsekvenser. Under pandemin såg vi detta tydligt: budskap om att vaccin är ett hot mot "den sanna tron" spreds i både kristna och muslimska kretsar, ibland med katastrofala följder.

I digitala miljöer förstärks denna påverkan ytterligare. Sociala medier fylls av religiöst färgat innehåll: citat, memes, videoklipp – ofta kontextlösa men känslomässigt starka. De spelar på skuld, rädsla och hopp. Inte sällan används de av trollfabriker eller extremistgrupper som vill påverka opinion, rekrytera eller destabilisera.

Att förstå religionens roll i informationsmiljön handlar inte om att misstänkliggöra tro, utan om att se den makt som ligger i människors världsbild – särskilt i kris eller konflikt. Det kräver respekt, nyfikenhet och kunskap.

I Sverige och inom EU:s civila beredskap behöver vi bli bättre på att analysera och hantera hur religion används i både inhemska och gränsöverskridande informationspåverkanskampanjer;

📢 Hur påverkas våra samhällen av religiöst kodade budskap i digitala miljöer?
📢 Hur skyddar vi demokratin – utan att urholka religionsfriheten?
📢 Hur samarbetar vi med religiösa samfund som vill stå upp mot propaganda och hat?

Jag har själv aldrig arbetat med frågor i gränslandet mellan religion, kommunikation och säkerhet, men jag börjar förstå att vi som arbetar med opinionsbildning borde fördjupa oss även i den dimensionen av informationspåverkan.

Foto: Patrick Semansky/AP