När historien förvanskas – och hur det formar dina politiska preferenser

I en tid där information sprids snabbare än vi hinner bearbeta den blir förvanskningen av tidigare faktiska händelser ett allt viktigare verktyg för manipulativ informationspåverkan. Det handlar inte bara om att sprida felaktigheter i nuet, utan om att långsiktigt bygga upp alternativa berättelser om det förflutna. När historien flyttas, filtreras eller förenklas förändras också vår förståelse av det samhälle vi har i dag. 

Ett aktuellt exempel är den nya version av händelseförloppet kring Kapitolium den 6 januari 2021 som Vita huset publicerade på sin webbplats på femårsdagen. I den uppdaterade beskrivningen framställs händelsen som en i grunden fredlig demonstration som ska ha urartat först efter att polisen "avsiktligt trappat upp spänningarna". Enligt Vita huset bör den tidigare etablerade bilden – där händelsen beskrivits som ett våldsamt försök att omkullkasta den demokratiska processen och som kopplats till Donald Trump – enbart ses som ett försök från Demokraterna att vinna politiska fördelar.

Det finns många globala exempel på omskrivning av historien, men Sverige är långt ifrån förskonat. Utländska aktörer har under 2000-talet försökt forma bilden av Sverige som land genom att presentera skeenden på ett sätt som antyder att landet befinner sig i ständig kris. Samtidigt ser vi nationellt hur historiska beslut, konflikter eller samhällsförändringar används för att stärka vissa nutida narrativ och ifrågasätta andra. I sociala medier, där förenklade budskap vinner över nyanser, får dessa förskjutningar snabbt fäste.

Det politiska perspektivet blir särskilt intressant här. I demokratiska samhällen väljer vi våra partier och företrädare utifrån vilka vi tror kan lösa våra problem. Men om vårt problemmedvetande formas av informationspåverkan – där vissa "problem" överdrivs, vinklas eller helt enkelt konstrueras genom historieförvanskning – påverkas också våra politiska val. Vi riskerar att rösta utifrån felaktiga premisser, där vi bedömer partiers lösningsförmåga utifrån hotbilder och samhällstillstånd som ges orimliga proportioner.

Det är därför historieförfalskning inte bara är en kulturell eller akademisk utmaning, utan också en demokratisk. En förskjuten historieskrivning leder till förskjutna politiska förväntningar. Den som lyckas prägla vår syn på gårdagen påverkar också vilka lösningar vi efterfrågar i morgon — och därmed vilka ledare vi väljer att sätta vårt förtroende till.

För att möta detta krävs att vi utvecklar en större medvetenhet om hur narrativ skapas, hur de sprids och hur de påverkar både samhällsdebatt och vardagliga val. Informationspåverkan handlar inte bara om att förändra våra åsikter. Den handlar om att forma själva spelplanen för demokratin — genom att styra vilka problem vi upplever som viktigast.