Globala event som COP30 eller Fotbolls VM är arenor för statlig informationspåverkan

Har du märkt hur världens stora event blivit mer än mötesplatser för politiker, forskare och företag? De har också blivit strategiska arenor för statliga aktörer som vill forma den världsordning som bäst gynnar deras egna intressen.  

När mycket står på spel – klimat, hälsa, energi, teknologi – intensifieras kampen om narrativen. Och den riktas ofta mot oss i Europa och USA, där opinionen snabbt kan påverka beslut, avtal och allianser. Men vi ska inte blunda för att vår del av världen också kan agera i spelet om vilken bild som är "den rätta" - inte minst USA.

Senast vid COP30 kunde man tydligt se kampen om narrativet inför klimatförhandlingarna, där Ryssland och andra fossilberoende stater systematiskt försökte försvaga stödet för ambitiösa klimat- och energiöverenskommelser. Det görs genom att förstärka budskap som att "klimatpolitiken hotar ekonomin" eller att "energiomställningen är orealistisk". Målet är att bromsa beslut som minskar beroendet av olja och gas – och att skapa misstro mellan västvärldens regeringar.

Även inom global hälsa – som under WHO:s världshälsoförsamling och lanseringen av nya pandemiavtal – har informationspåverkan varit omfattande. Kina har drivit narrativ som tonar ned kritik mot pandemihantering och lyft landets modell som mer effektiv. Samtidigt har andra aktörer spridit konspirationer om WHO:s motiv eller om "globalt maktövertagande", något som i första hand riktats mot västerländsk publik för att underminera tilliten till internationella institutioner.

Under stora sportevenemang och kulturella megaevent, som fotbolls-VM 2022 i Qatar, såg vi en annan typ av påverkan. Narrativ om "västs hyckleri" kring migranters arbetsvillkor spreds brett, ofta förstärkta av statsanknutna mediekanaler från Mellanöstern, men även av ryska aktörer. Syftet var att flytta fokus från kritiken mot värdlandet och i stället försvaga västvärldens moraliska auktoritet.

Teknologiska skiften – från 5G-införenandet till AI-reglering – har också blivit arenor för konkurrerande berättelser. Kina driver budskap om teknisk suveränitet och att deras lösningar är stabilare och mer framtidsorienterade. USA och europeiska länder är i sin tur mål för kampanjer som försöker skapa splittring kring regleringar, sårbarheter och säkerhetsfrågor.

Gemensamt för dessa exempel är att statliga aktörer använder stora, känsloladdade händelser för att påverka hur vi uppfattar centrala samhällsfrågor – och därmed vilka beslut som tas. Målet är sällan att övertyga alla. Det räcker att skapa tvivel, polarisering och misstro så att internationellt samarbete försvagas.

Varje gång världen samlas för att lösa gemensamma problem, pågår parallellt en informationsstrid om hur problemen ska beskrivas, vem som bär ansvar och vilken världsordning som ska gälla framöver.

Att öka kunskapen om dessa mönster är avgörande. Det är först när vi ser påverkan tydligt som vi kan bygga motståndskraft.